Stone Loach

Grönlingen (Barbatula barbatula)^[4] är en taggfenig benfisk. Andra namn på den är gråmört, sandkrypare, smerler, smärling, smörling, stengrönling och tånglake. Namnet "grönling" tros vara en förvanskning av det västgermanska ordet gründling, vilket betyder 'grundlevande'.

Grönlingen förekommer i sötvatten i större delen av Europa, från Irland (där den är inplanterad)^[4] till Ryssland, utom på den Iberiska halvön och utom på Apenninska halvön.^[1] I bräckt vatten i Östersjön finner man den i Skärgårdshavet i sydvästra Finland och även söder om Edsviken i Stockholms län.^{[källa behövs][förtydliga]} I Asien sträcker sig utbredningsområdet från Ryssland i väster till Kina i öster, men grönlingen förekommer inte i södra Asien eller i Japan. Den föredrar strömmande vatten i bäckar och åar med stenig botten.

Den svenska grönlingen blir cirka 10–15 cm lång. Fiskerekordet kommer från Igelbäcken, Solna. Det exemplaret var 14,9 cm och vägde 28 g. I de nordöstra delarna av sitt utbredningsområde kan grönlingen uppnå en storlek av 21 cm och väga 200 g.^[4]

Källor

1. ^ [a b] Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Barbatula barbatula. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2 december 2010.
2. ^ http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100016
3. ^ Standard Report Page: ”Barbatula barbatula” (på engelska). ITIS. 2005. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=687911. Läst 18 augusti 2009.
4. ^ [a b c] R. Froese; D. Pauly (10 juli 2009). ”Barbatula barbatula” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/Summary/speciesSummary.php?ID=6377. Läst 18 augusti 2009.