dcsimg

Praktgökbi ( suédois )

fourni par wikipedia SV

Praktgökbi (Nomada fucata)[1][2] är en biart som beskrevs av Georg Wolfgang Franz Panzer 1798. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[3][4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Beskrivning

Ett avlångt bi med svart huvud vars kinder, käkar, framkant på munskölden (clypeus) och överläpp (labrum) är orangefärgade hos honan, gula hos hanen. Mellankroppen är svart med en gul fläck upptill på den bakre delen, samt gula fläckar vid skulderhörnen och vingfästena. Antenner och ben är orange. På bakkroppen är den första tergiten[6] rödbrun med svart framkant, och ibland hos honan även den andra, medan resten har svart grundfärg och gula band på tergiterna 2 till 6.[7] Sterniterna (som tergiterna fast på undersidan) är svarta med gula fläckar. Kroppslängden är 8 till 10 mm för honan, 7 till 10 mm för hanen.[8]

Ekologi

Praktgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos bandsandbi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarten, strandbranter (som backafall), sandtag, sand- och grusvallar[7], gräsmarker på kalkgrund, vägrenar, övergivna industritomter samt gräsmattor och gräsvallar i samhällen.[9]

Arten har två generationer per år: En som flyger i april och maj, samt en som flyger i juli till augusti/september.[10][8] I Skandinavien är den senare flygtiden begränsad till juli månad ut. Arten besöker grunda blommor med lätt åtkomliga nektarkällor, som tussilago, maskros och vitplister.[7]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Mellaneuropa (inklusive Danmark) och Sydeuropa, Nordafrika samt österut till Pakistan. I Sverige upptäcktes arten 2001 i Klagshamn och Bunkeflostrand sydväst om Malmö i Skåne, och under de följande åren upptäcktes fler populationer på den skånska väst- och sydkusten. Redan 2005 var populationen i Klagshamn helt utrotad så när som på en hane på grund av alltför intensiv insamling. Eftersom förnyad invandring från Danmark anses trolig, är arten ändå klassificerad som livskraftig ("LC") av Artdatabanken.[7]

Källor

  1. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  2. ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/nomada+fucata/match/1. Läst 1 mars 2017.
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ Dyntaxa Nomada fucata
  6. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex stycken, hanen sju. De numreras med början framifrån.
  7. ^ [a b c d] Björn Cederberg (2015). Nomada fucata Praktgökbi”. Artdatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103240. Läst 25 februari 2017.
  8. ^ [a b] ”Wespenbienen: Nomada fucata (på tyska). Wildbienen. 2011. http://www.wildbienen.de/eb-nfuca.htm. Läst 25 februari 2017.
  9. ^ M Edwards (2002). Nomada fucata Panzer, 1798” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/apidae/nomada-fucata. Läst 1 mars 2017.
  10. ^ Pauly A., Mathot P. & Rasmont P.. Nomada fucata Panzer 1798” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=6077. Läst 25 februari 2017.

Externa länkar

licence
cc-by-sa-3.0
droit d’auteur
Wikipedia författare och redaktörer
original
visiter la source
site partenaire
wikipedia SV

Praktgökbi: Brief Summary ( suédois )

fourni par wikipedia SV

Praktgökbi (Nomada fucata) är en biart som beskrevs av Georg Wolfgang Franz Panzer 1798. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

licence
cc-by-sa-3.0
droit d’auteur
Wikipedia författare och redaktörer
original
visiter la source
site partenaire
wikipedia SV